Minnen från Sliperivägen

År 2022 tvingades Lärkan i exil från sin byggnad på Stormyrvägen 22. Orsakerna var bland andra mögel, som så ofta verkar vara fallet med skolbyggnader. Trots det har Lärkan överlevt och frodats på Nokias gamla kontor vid Gjuteriets tågstation. Förra gången Lärkan flyttade var år 1962, och i Flingor från den tiden uttrycks oro över att lärkanandan kommer att försvinna. 1959 skrevs det dock att “de som går i Lärkan går där just för att det är Lärkan, inte för att skolan ligger vid Mikaelsgatan”, och detta är sant också idag. De flesta av oss går i Lärkan för att det är Lärkan, och inte bara för att det ligger fem minuter från tågstationen. 

Inga av de som i höst följer med till Stormyrvägen har gått där tidigare: det är en ny byggnad för oss alla. Allting kommer visserligen att vara fint, rent och ändamålsenligt - med en riktig scen (!) och teknik som fungerar, men byggnaden kan vara lite opersonlig till att börja med. Trots det så tror jag inte att det tar länge att göra det till Lärkan. Som Sofie Savander skrev i Flingan år 2022 när Lärkan flyttade till Gjuteriet: “Utan tvekan kommer det att krävas några generationer lärkor för att ge den nyrenoverade byggnaden själ och karaktär, men jag tvivlar inte en sekund på att de klarar av det. De är ju ändå lärkor. Med lagom mängder kaoskraft.”

För att ta farväl av denna skolbyggnad som jag och så många andra har gått hela vår gymnasietid i, ska vi ta en titt tillbaka på alla mera och mindre minnesvärda ställen från vår tillfälliga skolbyggnad, som trots att det var en kontorsbyggnad sist och slutligen ändå blev Lärkan - trots att det bara varade i några år. 

Förord av Alfons Rasmus